Somewhere over the rainbow
Älskade Dagboken!
Dagar kommer och dagar går och tiden läker alla sår.
Nä inte riktigt, men man förlåter och glömmer fortare än vad man tror, för nästan exakt en månad sedan lämnade du oss Morfar, och på fredag stundar din begravning. Den vackraste begravningen med människorna du älskade, personligen har jag svårt för att vistas på en begravning, en kyrka fylld med spänning, salt och tårar. Alla är där men ändå är det en person som saknas, tårarna vandrar runt och är om inte annat långt borta på någon.
Det blir en svart hemsk fredag dock ska jag minnas dig för den du var, jag vet att du är med mig där uppe jag känner det! Vi ses i Nangijala, Jag älskar dig!
Den som har planterat ett träd har inte levt förgärves..
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig detsamma mer
<3
